.jpg)
Christoph Treier tillsammans med rallystjärna Jari-Matti Latvala.
Christoph Treier litar på Tilitoimisto Pulkkinen: “Allting har fungerat perfekt från dag 1”
Christoph Treier har hittat lösningar som hjälpt idrottare att bli bäst i världen. Men för att han som företagare ska kunna sätta all fokus på det han själv är bäst på, krävs det att allting fungerar utan problem i vardagen.
Publicerad 30.04.2021
Finland har varit Christoph Treiers hemland sedan 1990-talet. Tills dess bodde han i ett av Europas mest flerspråkiga länder – Schweiz. I tvåspråkiga Finland har det starkt svenskspråkiga Jakobstad varit Treiers hemstad i drygt 20 år.
Svenska är hans yrkes- och vardagsspråk. Och då har det varit naturligt att också välja en bokföringsbyrå där han får service på det av de inhemska språken som han behärskar bättre.
– För mig är det väldigt viktigt att få de här tjänsterna på svenska eftersom jag tyvärr är alldeles för dålig på finska. Namnet på bokföringsbyrån är finskt, så till en början funderade jag lite hur det här ska gå. Men allting har fungerat perfekt från dag 1, säger Treier och fortsätter:
– Jag är väldigt, väldigt nöjd. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet jag behöver hjälp med något, så får jag det. Servicen är alltid personlig och sakkunnig, det känns inte som att man får universalsvar som kommer per automatik, utan att de verkligen hör på vad man har att säga, säger Treier om Tilitoimisto Pulkkinen som erbjuder sina kunder fullständig service på finska, svenska och engelska.
Christoph Treier är mental coach, tränare och föreläsare. Han är en mångsysslare, men mentalcoaching beskriver ganska långt ramen för det företaget som bär hans namn sysslar med.
– Jag har alltid haft ett stort idrottsintresse. Jag utbildade mig till gymnastiklärare på 1980-talet och studerade senare psykologi på universitetsnivå. På den tiden sades det att idrott och psykologi aldrig kommer att kombineras. Det pratades inte ens om mental träning, säger Treier.
Den officiella termen för en mental coach är idrottspsykologisk rådgivare. Hur som helst handlar det om att få idrottare, företagare, privatpersoner – i princip vem som helst – att kunna prestera i situationer där det uppkommit problem av olika slag, oftast på grund av mentala barriärer som man själv lagt upp.
Det är alltså inte bara idrott och framgångar på den fronten som Treier gläds åt. En minst lika viktig del av hans arbete är att arbeta med barn och unga. Coronapandemin det senaste åren har rubbat många cirklar och speciellt barn och unga har tvingats till distansundervisning, och därmed gått miste om sin skolmiljö som ända tills förra våren togs mer eller mindre för given.
– Det kanske finaste jag varit med om var då mamman till en 11-årig pojke tog kontakt. Pojken ville inte gå till skolan längre, och det visade sig att det var på grund av att han tyckte att han var för dum för att klara sig i matte. Jag pratade med pojken, och det löste sig, han återvände till skolan. Det hela slutade med att han fick ett stipendium för sina prestationer i matematik.
Sociala medier har tillfört en ny dimension i många människors vardag – det har nästan blivit en parallell verklighet. Det diskuteras ofta i det negativa som socialmedia för med sig. Men allt är inte nödvändigtvis dåligt, Treier säger att sociala medier i själva verket också kan vara en port som öppnar vägen till ett bättre självförtroende.
– Det finns två sidor av det här också. Att i princip vem som helst numera har möjlighet att till exempel sätta ut olika bilder och få positiv uppmärksamhet genom att olika människor gillar det du lägger ut, kan ge en känsla av att man lyckas, och därmed stärka ens självförtroende, framför allt bland yngre, säger Treier.
Treier vill inte förringa de negativa sakerna med sociala medier, utan poängterar att man måste vara på sin vakt.
– Näthat och negativa kommentarer är förstås ett stort problem. Sådana som tycker om att uttala sig och ta ställning i olika frågor måste nog vara beredda på reaktioner, det är mycket lättare att bli attackerad på nätet än i verkliga livet.
Men idrotten är som konstaterat något som ligger väldigt nära Christoph Treiers hjärta, och Finland anses vara ett idrottstokigt land. Men det finns också de som säger att detta inte stämmer, utan Finland snarare är ett framgångstokigt land.
De största mästarna blir idoler som tilldelas tomter och får lukrativa reklamkontrakt. Men Finland kan också snabbt vända ryggen då framgångarna uteblir. Skillnaden mellan hjältestatus och syndare kan ofta vara hårfin. Den kan sitta mellan öronen.
– På den absoluta toppnivån är idrottare tekniskt och fysiskt jämförbara. Det är det mentala som kan vara den avgörande skillnaden, säger Treier.
Treiers stora genombrott på både nationell och internationell nivå sammanföll med att hans adept Marcus Grönholm vann VM-serien i rally. I det skedet var det många som redan hade avskrivit Grönholm som ett förlorat hopp – en förare som hade alla egenskaper att bli bäst, men ofta fick se sina tävlingar kulminera i botten av ett dike i stället för på prispallen.
– Jag började arbeta med Grönholm i ett skede då han ofta körde ut. En av våra gemensamma bekanta frågade om jag inte kunde hjälpa Grönholm med mentalcoaching, och försöka få honom att hållas på vägen, säger Treier.
Grönholm lät sig övertalas. Och redan samma säsong lät han sig inte längre besegras av vare sig motståndare eller diken. År 2000 blev Marcus Grönholm världsmästare. Och två år senare upprepade han bedriften. Treier var med på Grönholms rallyresa och såg honom utmana kanske tidernas främste förare Sebastian Loeb ända tills han avslutade sin karriär år 2007.
Treier blev kvar i rallyvärlden och har under årens lopp arbetat bland annat med den trefaldige VM-tvåan Jari-Matti Latvala och Peugeots stall.
Med ett oväntat världsmästerskap på CV:t öppnades många dörrar för både Marcus Grönholm och Christoph Treier.
Anbuden haglade tätt för Treier, och han började bland annat jobba med finska skidskyttelandslaget. Speciellt mycket tid spenderade han tillsammans med Kaisa Mäkäräinen.
Då Mäkäräinen avslutade sin karriär för ett år sedan gjorde hon det som en av Finlands främsta uthållighetsidrottare genom tiderna med ett VM-guld och sammanlagt sex VM-medaljer samt tre segrar i den sammanlagda världscupen i prisskåpet.
Men det är inte alls säkert att Mäkäräinen varit så framgångsrik utan hjälp av Treier. Uthållighetsegenskaperna hade säkert haft oavsett, men att kunna omsätta dem till 100 procent i ett tävlingsmoment var något som hon i början av sin karriär klarade av förhållandevis sällan.
– Jag hade förstås en enorm tur att det lyckades så bra med Grönholm i precis rätt läge. Efter Grönholm och Mäkäräinen började fler och fler idrottare höra av sig och det verkade som att folk trodde att det räcker med att samarbeta med Treier så blir man världsmästare, säger Treier och skrattar.
– Men det är förstås inte sant, en medelmåttig idrottare blir inte mästare tack vare mentalträning.
Det är viktigt att veta vad man vill åstadkomma med sin satsning, oberoende av vad det handlar om – ett syfte för det som de håller på med.
Treier sammanfattar sin poäng med två meningar:
– Alla vill säkert vara bra på det som de håller på med. Det handlar om att bli den bästa möjliga versionen av sig själv.
Finland hade i idrottssammanhang genom årtionden skapat sig ett rykte om att alltid skjuta sig själv i foten på mållinjen. Speciellt ishockeylandslaget har figurerat ofta i dessa sammanhang – i VM har laget lyckats tappa 4–2 till 4–4 mot Sverige två gånger i slutminuten och 2003 förvandlades en 5–1-ledning till förlust med 5–6 mot samma land på hemmaplan.
– Ännu i början av 2000-talet kunde det hända att man som mental coach till och med måste skriva under ett kontrakt med en idrottare där man lovade att det aldrig fick komma fram att idrottaren behövt anlita en mentaltränare, säger Treier och fortsätter:
– Men nu har det vänt helt – det är nästan så att varje idrottare med ambitioner måste ha en mentaltränare. Det har skett en enorm attitydförändring. Man har helt enkelt fått mera kunskap. Det märks också i resultatet, se bara på damfotbollslandslaget som vann avgörande matcher i sista sekunden nu i EM-kvalet.
Och inte bara damfotbollslandslaget. De senaste åren har det blivit allt mera vanligt att finländska individer och lag vänder underlägen till segrar i slutsekunderna.
För att kunna prestera på så bra nivå som möjligt i avgörande lägen handlar det enligt Treier ofta om att kunna göra skillnaden på sin prestation och sin identitet.
– Om man identifierar sig själv med sin prestation som värdemätare står man på en lös grund. Det skulle ju betyda att ditt värde som människa också blir sämre den dagen du inte presterar. Men du är inte en bra människa då du lyckas, eller en dålig människa då du misslyckas. Du är inte din prestation, utan en människa.
Svenska är hans yrkes- och vardagsspråk. Och då har det varit naturligt att också välja en bokföringsbyrå där han får service på det av de inhemska språken som han behärskar bättre.
– För mig är det väldigt viktigt att få de här tjänsterna på svenska eftersom jag tyvärr är alldeles för dålig på finska. Namnet på bokföringsbyrån är finskt, så till en början funderade jag lite hur det här ska gå. Men allting har fungerat perfekt från dag 1, säger Treier och fortsätter:
– Jag är väldigt, väldigt nöjd. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet jag behöver hjälp med något, så får jag det. Servicen är alltid personlig och sakkunnig, det känns inte som att man får universalsvar som kommer per automatik, utan att de verkligen hör på vad man har att säga, säger Treier om Tilitoimisto Pulkkinen som erbjuder sina kunder fullständig service på finska, svenska och engelska.
Alla kan bli bättre
Christoph Treier är mental coach, tränare och föreläsare. Han är en mångsysslare, men mentalcoaching beskriver ganska långt ramen för det företaget som bär hans namn sysslar med.
– Jag har alltid haft ett stort idrottsintresse. Jag utbildade mig till gymnastiklärare på 1980-talet och studerade senare psykologi på universitetsnivå. På den tiden sades det att idrott och psykologi aldrig kommer att kombineras. Det pratades inte ens om mental träning, säger Treier.
Den officiella termen för en mental coach är idrottspsykologisk rådgivare. Hur som helst handlar det om att få idrottare, företagare, privatpersoner – i princip vem som helst – att kunna prestera i situationer där det uppkommit problem av olika slag, oftast på grund av mentala barriärer som man själv lagt upp.
Christopher Treier har följt med toppidrott på nära håll i flera årtionden.
Det är alltså inte bara idrott och framgångar på den fronten som Treier gläds åt. En minst lika viktig del av hans arbete är att arbeta med barn och unga. Coronapandemin det senaste åren har rubbat många cirklar och speciellt barn och unga har tvingats till distansundervisning, och därmed gått miste om sin skolmiljö som ända tills förra våren togs mer eller mindre för given.
– Det kanske finaste jag varit med om var då mamman till en 11-årig pojke tog kontakt. Pojken ville inte gå till skolan längre, och det visade sig att det var på grund av att han tyckte att han var för dum för att klara sig i matte. Jag pratade med pojken, och det löste sig, han återvände till skolan. Det hela slutade med att han fick ett stipendium för sina prestationer i matematik.
Sociala medier kan hjälpa självförtroendet
Sociala medier har tillfört en ny dimension i många människors vardag – det har nästan blivit en parallell verklighet. Det diskuteras ofta i det negativa som socialmedia för med sig. Men allt är inte nödvändigtvis dåligt, Treier säger att sociala medier i själva verket också kan vara en port som öppnar vägen till ett bättre självförtroende.
– Det finns två sidor av det här också. Att i princip vem som helst numera har möjlighet att till exempel sätta ut olika bilder och få positiv uppmärksamhet genom att olika människor gillar det du lägger ut, kan ge en känsla av att man lyckas, och därmed stärka ens självförtroende, framför allt bland yngre, säger Treier.
Treier vill inte förringa de negativa sakerna med sociala medier, utan poängterar att man måste vara på sin vakt.
– Näthat och negativa kommentarer är förstås ett stort problem. Sådana som tycker om att uttala sig och ta ställning i olika frågor måste nog vara beredda på reaktioner, det är mycket lättare att bli attackerad på nätet än i verkliga livet.
Mentalträning ledde till världsmästerskap
Men idrotten är som konstaterat något som ligger väldigt nära Christoph Treiers hjärta, och Finland anses vara ett idrottstokigt land. Men det finns också de som säger att detta inte stämmer, utan Finland snarare är ett framgångstokigt land.
De största mästarna blir idoler som tilldelas tomter och får lukrativa reklamkontrakt. Men Finland kan också snabbt vända ryggen då framgångarna uteblir. Skillnaden mellan hjältestatus och syndare kan ofta vara hårfin. Den kan sitta mellan öronen.
– På den absoluta toppnivån är idrottare tekniskt och fysiskt jämförbara. Det är det mentala som kan vara den avgörande skillnaden, säger Treier.
Treiers stora genombrott på både nationell och internationell nivå sammanföll med att hans adept Marcus Grönholm vann VM-serien i rally. I det skedet var det många som redan hade avskrivit Grönholm som ett förlorat hopp – en förare som hade alla egenskaper att bli bäst, men ofta fick se sina tävlingar kulminera i botten av ett dike i stället för på prispallen.
– Jag började arbeta med Grönholm i ett skede då han ofta körde ut. En av våra gemensamma bekanta frågade om jag inte kunde hjälpa Grönholm med mentalcoaching, och försöka få honom att hållas på vägen, säger Treier.
Grönholm lät sig övertalas. Och redan samma säsong lät han sig inte längre besegras av vare sig motståndare eller diken. År 2000 blev Marcus Grönholm världsmästare. Och två år senare upprepade han bedriften. Treier var med på Grönholms rallyresa och såg honom utmana kanske tidernas främste förare Sebastian Loeb ända tills han avslutade sin karriär år 2007.
Treier blev kvar i rallyvärlden och har under årens lopp arbetat bland annat med den trefaldige VM-tvåan Jari-Matti Latvala och Peugeots stall.
Christoph Treier är också en van föreläsare.
Fråmgång öppnar dörrar
Med ett oväntat världsmästerskap på CV:t öppnades många dörrar för både Marcus Grönholm och Christoph Treier.
Anbuden haglade tätt för Treier, och han började bland annat jobba med finska skidskyttelandslaget. Speciellt mycket tid spenderade han tillsammans med Kaisa Mäkäräinen.
Då Mäkäräinen avslutade sin karriär för ett år sedan gjorde hon det som en av Finlands främsta uthållighetsidrottare genom tiderna med ett VM-guld och sammanlagt sex VM-medaljer samt tre segrar i den sammanlagda världscupen i prisskåpet.
Men det är inte alls säkert att Mäkäräinen varit så framgångsrik utan hjälp av Treier. Uthållighetsegenskaperna hade säkert haft oavsett, men att kunna omsätta dem till 100 procent i ett tävlingsmoment var något som hon i början av sin karriär klarade av förhållandevis sällan.
– Jag hade förstås en enorm tur att det lyckades så bra med Grönholm i precis rätt läge. Efter Grönholm och Mäkäräinen började fler och fler idrottare höra av sig och det verkade som att folk trodde att det räcker med att samarbeta med Treier så blir man världsmästare, säger Treier och skrattar.
– Men det är förstås inte sant, en medelmåttig idrottare blir inte mästare tack vare mentalträning.
Det är viktigt att veta vad man vill åstadkomma med sin satsning, oberoende av vad det handlar om – ett syfte för det som de håller på med.
Treier sammanfattar sin poäng med två meningar:
– Alla vill säkert vara bra på det som de håller på med. Det handlar om att bli den bästa möjliga versionen av sig själv.
Vi har blivit bättre
Finland hade i idrottssammanhang genom årtionden skapat sig ett rykte om att alltid skjuta sig själv i foten på mållinjen. Speciellt ishockeylandslaget har figurerat ofta i dessa sammanhang – i VM har laget lyckats tappa 4–2 till 4–4 mot Sverige två gånger i slutminuten och 2003 förvandlades en 5–1-ledning till förlust med 5–6 mot samma land på hemmaplan.
– Ännu i början av 2000-talet kunde det hända att man som mental coach till och med måste skriva under ett kontrakt med en idrottare där man lovade att det aldrig fick komma fram att idrottaren behövt anlita en mentaltränare, säger Treier och fortsätter:
– Men nu har det vänt helt – det är nästan så att varje idrottare med ambitioner måste ha en mentaltränare. Det har skett en enorm attitydförändring. Man har helt enkelt fått mera kunskap. Det märks också i resultatet, se bara på damfotbollslandslaget som vann avgörande matcher i sista sekunden nu i EM-kvalet.
Och inte bara damfotbollslandslaget. De senaste åren har det blivit allt mera vanligt att finländska individer och lag vänder underlägen till segrar i slutsekunderna.
För att kunna prestera på så bra nivå som möjligt i avgörande lägen handlar det enligt Treier ofta om att kunna göra skillnaden på sin prestation och sin identitet.
– Om man identifierar sig själv med sin prestation som värdemätare står man på en lös grund. Det skulle ju betyda att ditt värde som människa också blir sämre den dagen du inte presterar. Men du är inte en bra människa då du lyckas, eller en dålig människa då du misslyckas. Du är inte din prestation, utan en människa.
